Från 1 april: Större bolån vid köp, stramare regler för tilläggslån – fler väntar sig stigande priser.
Nya bolåneregler börjar gälla 1 april 2026. Lånetaket vid köp höjs till 90 procent av bostadens värde, samtidigt som möjligheterna till utökade bolån efter köpet stramas åt. Flera indikatorer pekar på ökad aktivitet och förväntningar om högre priser. Samtidigt pekar banker på stora regionala skillnader och på fortsatt osäkerhet i omvärlden. För villaägare påverkar förändringarna både säljläge, köpplaner och hur renoveringar kan finansieras.
Detta ändras 1 april 2026
Regelpaketet innebär följande för bolånemarknaden:
- Höjt bolånetak vid köp: Från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde (bolånetak är andelen av värdet som får lånas vid köptillfället). Kontantinsatsen vid köp minskar därmed från 15 till 10 procent.
- Slopat skärpt amorteringskrav: Det extra amorteringskravet för hushåll med skulder över 4,5 gånger årsinkomsten tas bort (infört 2018), vilket sänker den tvingande amorteringen för högt skuldsatta låntagare.
- Lägre tak för utökat bolån: Tilläggsbelåning efter köp begränsas till 80 procent av bostadens värde (tidigare 85 procent). Det påverkar utrymmet att finansiera till exempel renoveringar med bostaden som säkerhet.
- Omvärdering vart femte år: Bostaden får som huvudregel bara omvärderas för att öka låneutrymmet var femte år. Syftet är att minska risken för överbelåning vid tillfälliga prisuppgångar.
Fler tror på stigande bostadspriser
Två av tre bostadsägare (66 procent) bedömer att priserna kommer att stiga efter regeländringarna, enligt Nordeas Boendebarometer (genomförd 13–19 februari 2026 av Verian). I Stockholm och Malmö svarar 73 procent att de tror på ökade priser, jämfört med 51 procent i norra Sverige.
Länsförsäkringars Boprisbarometer för mars 2026 visar samtidigt att 42 procent av hushållen tror på högre priser det kommande året och endast 3 procent på fall. LF Fastighetsförmedling räknar i sin prognos med prisökningar på omkring 5–6 procent under 2026, men betonar att ett ”prisrally” inte väntas.
SBAB/Boolis Bomarknadstempen, som mäter hur lätt det är att sälja bostäder, fortsatte att stiga i februari. Minskande utbud och färre prissänkta objekt bidrog bland annat till den högre temperaturen för både lägenheter och hus. SBAB varnar dock för att en utdragen konflikt i Mellanöstern kan försvaga utvecklingen genom effekter på inflation och räntor.
Kontantinsatsen: kortare spartid – men stora skillnader mellan länen
Höjningen av bolånetaket från 85 till 90 procent minskar kravet på kontantinsats och kortar spartiden i hela landet, enligt en undersökning från Handelsbanken. Effekten varierar dock kraftigt mellan länen. Banken uppskattar att det skiljer 16 år i uppskattad spartid mellan det län där det går snabbast och det där det tar längst tid.
Enligt samma analys kortas spartiden mest i de dyraste marknaderna: i Stockholms stad med omkring sex år och i Göteborg och Malmö med cirka fyra år. Handelsbanken understryker att det fortfarande tar längst tid att spara ihop kontantinsatsen i storstadsregioner, medan det går snabbast i bland annat Västernorrlands län. Beräkningarna baseras på bankens antaganden om prisnivåer och sparande.
Utrymmet för hushållens boendekostnader är ansträngt
I Nordeas mätning uppger 26 procent av bostadsägarna att de inte klarar av en ökad månadskostnad på över 6 000 kronor – samma nivå som hösten 2025. I Småland och på Öarna har andelen stigit till 38 procent (27 procent i höstas). Bland hushåll med månadsinkomst under 24 500 kronor svarar 72 procent att de inte klarar en sådan kostnadsökning (55 procent i höstas).
När det gäller boräntor under 2026 tror 54 procent på oförändrad nivå, 20 procent på stigande och 16 procent på fallande, enligt Nordea.
Unga vuxna uttrycker ökad oro för boendeekonomin
Swedbanks rapport om 18–29-åringars ekonomi visar att nära åtta av tio unga vuxna känner oro eller dåligt samvete kopplat till privatekonomin. Nästan fyra av tio som bor kvar hemma uppger att de inte har råd att flytta. Drygt en tredjedel bedömer att höga boendekostnader kan hindra dem från att arbeta eller studera där de vill, och 28 procent tror att det kan försvåra familjebildning.
Vad förändringarna kan innebära för villaägare
För den som planerar att sälja hus kan ett högre marknadstempo och fler köpare förbättra försäljningsläget, enligt SBAB/Booli och Länsförsäkringar. För den som vill köpa större bostad minskar kontantinsatsen vid köp genom det höjda lånetaket.
Samtidigt begränsar det sänkta taket för utökat bolån till 80 procent och femårsregeln för omvärdering möjligheterna att låna upp på befintlig bostad för till exempel renoveringar. Att det skärpta amorteringskravet slopas minskar däremot den tvingande amorteringen för hushåll med hög skuldkvot, vilket kan ge mer månadsutrymme.
Läget framåt
Flera banker och mätningar pekar mot högre aktivitet och breda förväntningar om stigande priser efter den 1 april. Effekten ser ut att bli störst på marknader med högst priser, samtidigt som hushållens kostnadsläge fortsatt är ansträngt i många regioner. Utvecklingen påverkas också av ränteläget och osäkerheten i omvärlden, enligt Länsförsäkringar och SBAB.
